lördag 30 oktober 2010

Den här bloggen befinner sig i en form av koma


Ja det blir inte så mycket skrivande på den här bloggen just nu, och inte beror det på att jag inte läser, utan mer på att hela jag är i något form av väntande läge. På tisdag är det precis tre veckor kvar innan bebisen i magen är beräknad och hela jag är inne i en bubbla, jag känner efter, tänker och längtar. Så när jag väl befinner mig framför datorn så vet jag inte riktigt vad jag ska skriva, jag läser böcker jag gärna skulle skriva om, men jag har som ingen riktig skrivork just nu. Så jag vet faktiskt inte hur mycket det kommer bli skrivet på ett tag, jag kommer absolut inte lägga ned denna blogg, jag bara låter den gå på lite sparlåga ett tag, men fortsätter att läsa era bloggar, det tröttnar jag inte på.

tisdag 19 oktober 2010

En av årets bästa böcker



Det här är en bok som jag kommer att vara tacksam för att den kom i min väg, den här boken gör mig lycklig när jag läser, jag känner att jag på något sätt växer när jag tar del av Murakamis tankar om löpning, skrivande, livet, ensamheten och tidens gång. Haruki Murakami är en av mina favorit författare så jag visste att boken säkert skulle vara bra, men den här boken är en riktig pärla, så här personlig har han nog aldrig varit tidigare. Skulle bara önska att man gav ut lite mer av hans böcker på svenska, dom kommer alldeles för sällan.

En sådan bok som VAD JAG PRATAR OM NÄR JAG PRATAR OM LÖPNING, passar min sinnesstämning just nu, bebisen i magen är fixerad, jag har gått 35 veckor och nu börjar väntan på när den lilla ska välja att titta ut, mindes från förra gången att dom här veckorna var speciella, man känner efter hela tiden, jag vill helst att den håller sig i magen så länge som det går, men som sagt man vet inte, det är som att leva i det okända, där förlossningstankar följer en på dagarna och en stegrande bebislängtan. Vem är det som finns där i min mage. Så böcker är inte riktigt vad jag går och tänker på just nu.

lördag 16 oktober 2010

Det här med högar


En hög håller på att växa hos mig, den växer några centimeter för varje vecka och inte tycks denna stanna i växt heller. Jag pratar om min bokhög vid sängen, det började med två, tre böcker nu är den ett antal böcker högre. Jag får inte nog av att hämta hem och reservera mig för nya böcker från biblioteket, det går däremot inte lika fort att läsa dom. Men det här beteendet har jag haft så länge jag kan minnas, jag får inte nog av böcker som ligger där vid sängen och lockar mig till läsning. Det är tur att dom skickar påminnelser i tid från biblioteket när lånetiden börjar närma sig sitt slut, så att jag antingen kan snabbt läsa ut boken, låna om den, eller tvingas lämna tillbaka den. Jag gissar att jag aldrig kommer att få nog av att bygga högar.

lördag 9 oktober 2010

En hyllning


Idag när jag satt på biblioteket och pustade ut efter att gått något varv på stan, (känner mig som en åttioåring i kroppen, det känns som hela jag är en blytung kropp som jag drar runt på, graviditeten närmar sig det stadiet när jag vill att den lilla ska komma ut) då insåg jag att jag älskar biblioteket. Jag satt med två nya böcker som jag hämtat ut i famnen, två böcker jag inte skulle ha köpt själv, som kanske inte ens finns att köpa längre, jag kände mig två böcker rikare. Samma känsla känner jag när jag lämnar tillbaka dom böcker jag läst, att jag trivs med att känslan att nu ska någon annan få hålla i dom böcker jag läst, någon annans ögon skall få insupa texten och få en upplevelse olik min. Köpstoppet har på något sätt gjort mig friare och det är en känsla som gör det lätt att hålla mitt löfte om att inga nya böcker ska köpas på ett år, kanske fortsätter jag längre, vi får se. Till och med det faktum att jag har mycket mindre böcker i mitt hem än innan jag gjorde både rensning av böcker och bokhyllor, dom böcker som står i min enda bokhylla är dom jag älskar allra mest, dom som jag vill se varje dag, dom böcker jag vill minnas att jag läst, dom böcker som är mina vänner på ett sätt. Det här inlägget är en ren hyllning till biblioteket, som gör mitt köpstopp så mycket enklare, nästan till en form av njutning.

torsdag 7 oktober 2010

Jag vaknade upp till


Jag sov när dom meddelade att Mario Vargas Llosa har fått årets nobelpris, så stort intresse har jag för omvärlden just nu, lever mest i en egen liten bubbla. Jag kan däremot säga att jag har läst honom, inte på samma sätt som när Doris Lessing fick det, henne hade jag läst det mesta av, men en eller två böcker har jag faktiskt läst och tyckt om. Men jag känner ändå inte att jag är så intresserad av att upptäcka så mycket mer av denna man, inte just nu i alla fall. Är fortfarande besviken på att Oates inte fick det i år igen och tills dess hon får det, eller någon annan av min tre kandidater så kommer det vara en besvikelse varje år.

onsdag 6 oktober 2010

Bara ett konstaterande - om jag fick bestämma


Då skulle någon av dessa tre vinna i morgon, men det är ju bara vad jag tycker och önskar så där i hemlighet.

* Joyce Carol Oates
* Haruki Murakami
* Amos Oz

Jag skulle även ha skrivit John Updike men han gick ju bort för något år sedan, så han hann aldrig få det. Men jag kommer som vanligt stå som ett fån i morgon och inte ha en endast aning vem vinnaren är, men det positiva med den utgången är att jag får upptäcka ett helt nytt författarskap. Den enda nobelpristagare som jag verkligen hade läst innan hon fick det var Doris Lessing, hon är en av dom författare som står mitt läsarhjärta nära. Ja vi får väl se i morgon, men skulle någon av mina kandidater vinna då kommer nog mitt gravidjag gråta några tårar, för dom är aldrig långt borta nuförtiden.

måndag 4 oktober 2010

Kom hem med dessa - en form av lycka




Igår var första dagen sonen och jag var hemma själva i den nya lägenheten och i den nya staden. Först lekte vi i lekparken, jagade en katt och sedan begav vi oss till stadsbiblioteket, hade riktigt roliga böcker att hämta denna gång. Varje gång Joyce Carol Oates kommer ut med något nytt så känner jag mig som ett barn i en godisaffär, jag bryr mig inte ett dugg om recensioner eller något sådant, jag älskar helt enkelt det mesta hon skriver i sitt eget namn, hon är den författare som berört mig allra mest. Så nu var det dags att hämta ut LILLA HIMLAFÅGEL, och Richard Yates EASTER PARADE, en bok jag hoppas en del på. Hans REVOLUTIONARY ROAD, är en bok som följt mig, det var något med den som inte riktigt har släppt. Så sonen fick springa runt, klättra upp på stolar och hämta böcker han inte hade tid att titta i, det är så min lilla son ser på biblioteket än så länge, hemma kan han sitta ned i ens knä och läsa någon minut, men inte på biblioteket och han gråter när vi går därifrån. Så i kväll ska jag förhoppningsvis krypa ned i sängen och börja läsa Lilla Himlafågel och känna den där formen av lycka när en bok jag längtat efter väntar.

lördag 2 oktober 2010

Nu är det färdigt flyttat


I dag var första dagen i lägenheten och bokhyllan och böckerna är på plats, men med en insikt. Även fast man slänger 12 kartonger böcker på återvinningen så får inte dom böckerna man har kvar plats i bokhyllan, så det blir och skaffa en till. Jag är lite besviken, men det är kanske bra och få en till när köpstoppet en dag får sitt slut.