
Flytten gick faktiskt nästan som på räls och nu har vi landat här ute vid havet, känns som ren lyx att få bo en månad med havet som närmsta grannen. Det är det första man ser när man stiger upp ur sängen på morgonen och sonen han stortrivs, har redan hittat sina första lingon. Under hela flytten och några dagar till har jag läst Lars Keplers HYPNOTISÖREN och återigen får min svårighet för deckare ännu en törn. För jag verkligen älskade boken, jag sögs in i den snabba, nästan gastkramande handlingen, kunde inte få nog av denna bok och har redan reserverat mig för nästa bok i raden av böcker som ska skrivas i denna serie.
Har alltså redan gjort mitt första besök på Umeå stadsbibliotek, maken fick hålla koll på sonen som bara älskar bibliotek, allra helst att plocka ut så många böcker ur hyllorna och placera om dom. Själv så upptäckte jag snabbt det stora problemet med ett bibliotek i en större stad, det är många som vill läsa samma böcker som jag, så köerna är längre än vad jag är van vid. Men jag är mer än glad än då över att befinna mig på ett bibliotek där böckerna jag vill läsa verkligen finns.
I kväll ska jag i alla fall börja läsa Carsten Jensens DEN SISTA RESAN, var helt lyrisk över hans förra bok VI, DE DRUNKNANDE. Så ha en bra kväll, här börjar mörkret sakta komma och jag är mer än tacksam över uppfinningen mobilt bredband, det har räddat min vistelse här vid havet, då maken börjar jobba i morgon och jag återigen är föräldraledig på heltid.