Just nu läser jag Sara Stridsbergs DARLINGRIVER med en intensitet, det känns som boken kräver att jag stiger in i denna romans värld utan förbehåll och gör Dolores, Lo och mödrarna till mina vänner. Låter det trasiga, skärvorna, fettet, fostren, sjukdomarna stiga in i mig. För det känns som boken innehåller en sanning som jag bör höra, lystra till. Sara Stridsberg skriver som ingen annan svensk författare, hon närmare sig från olika håll författare jag älskar, hon ser igenom världen på ett sätt som jag helt enkelt måste lära mig något av. Hon är helt enkel en grym författare och jag som älskade hennes förra roman DRÖMFAKULTETEN, är inte besviken denna gång, hon gör det igen. Hon kan göra det mest smutsiga, fula, äckliga, groteska vackert och det är en gåva som gör henne speciell. Hennes värld slukar mig.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar